Hejhej!
Nu var det sådär länge sen jag skrev igen och väldigt mycket har hänt, en massa som inte behöver komma ut till andra och sen finns det alltid sånt som andra redan vet om..!
så vad har hänt egentligen ?

Marvin har utvecklats och pratar ännu mer, börjat hjälpa till i hemmet..Han älskar att städa på sitt rum med sin fader. Sen får man inte vara där inne, utan då är rummet fint och man ska leka på Mios rum.!
Han har börjat klä på sig själv, okej det har han gjort ett tag. Men nu går han till garderoben och hämtar det han vill ha. Och mamma har inget att säga till om! Han är noga med att kläderna är rena och inte smutsiga, blir tröjan, byxan eller ena strumpan lite blöt så blir han helt galen och måste byta direkt, kommer det lite mat på kläderna måste det bytas direkt! Lite sådär lagomt sött tycker, stackars tvättmaskinen får gå på högvarv.!

Marvins separation-ångest har inte lugnat ner sig så mycket, han ska fortfarande sova med mig, blir ultra ledsen så fort jag går någonstans, men på dagis går det bättre att lämna nu. ibland blir det tårar och han sitter verkligen fast i mig, men det lugnar ju sig så fort jag har gått. Men det gör ont!

Mio har blivit lugnare i sig och är fortfarande världens mysigaste kille. Blir helt varm när han bara kommer fram och säger att han älskar mig och vill ha en puss o en kram.! Han är också jätte duktig på att städa och vill inte leka på sitt rum när det är städat.. Ibland har dem jobbigt båda barnen!

Svea har växt en massa, hon blir starkare och starkare. En liten vilding har hon blivit, nyfiken på allt, och då menar jag verkligen allt ! Häromdagen simmade hon i snön.. Plötsligt försvann snön under henne och hon sjönk som en sten, dog lite utav skratt då ja! Men hon klarade sig och sen fick hon ligga i en filt och mysa o bli varm igen. Hon älskar att springa efter ungarnas bob när dem åkerp på den.

Kristoffer, ja, vad som har skett där, det vet jag inte riktigt ;) Haha, nä. Men i ett förhållande går allt upp och ner, och det är ju helt normalt liksom! Han är min sambo, pappan till mitt barn, han kommer alltid ha den där speciella platsen i mitt hjärta. Och jag vet hur mycket barnen älskar sin pappa, hur glada dem blir när han kommer hem från jobbet. Båda barnen jublar, dansar, hoppar och springer fram o kramas.

Har något hänt med mig? Det var en bra fråga, ja det har väl hänt mycket med mig..
Positiva saker, eller negativa saker?
Det är väl lite beroende på hur man ser på saken.. Jag har börjat jobba lite till och från igen, och det är ju positivt.
Har träffat smärtläkaren och börjat få behandlig efter hjärnhinneinflammationen, eller efter huvudvärken som stannade kvar efter den..! Nu slipper jag äta mediciner, nu får jag sprutor i huvudet ist.. Funkar det också!
Jag har fastnat för två låtar, Petter-logiskt och Laleh-some die young.. Skulle lätt kunna lyssna sönder dem två låtarna.!
Jag har blivit en gladare person på senaste och jag tänker fortsätta med att vara glad. Även om det inte alltid går som jag vill, så tänker jag inte låta det stoppa mig. Jag har planer för framtiden och nu tänker jag följa dem ist, nu ska inget stoppas, utan nu ska jag bli en stark person igen. Gå med ett äkta leende på läpparna, bara känna mig så sjukt jävla glad! Och en vacker dag ska jag bara skrika ut min lycka, så att alla kan höra den!
Det negativa? Ja, min jacka har gått sönder lite, så tänkte först köpa en ny, men sen intalade jag mig själv att det går faktist att laga! Så nu måste jag bara sätta mig och sy också.. Och vet ni? Jag avskyr att sy! Det är de enda negativa som har hänt mig på senast!

Jag har tänkt mycket på livet och döden.
Det finns tre personer i mitt liv som jag verkligen saknar.
Och när jag menar saknar, så menar jag det. Kan plötsligt börja gråta bara tanken på dem.
Och det är min bror Marcus, som dog i tidig ålder. Men han var sjuk, så döden gick inte att undankomma. Men ibland önskar jag att han var frisk och bara levde. Men jag vet att det inte kommer ske, men han kommer leva kvar i mitt hjärta för alltid.! Även om jag var väldigt liten när han dog, så känner jag en sån stor saknad.
Dem andra två är Tommy och Lise, där Tommys liv tog en plötslig vändning efter bilkrocken där Lise dog.
Jag kommer aldrig aldrig glömma den där soliga dagen när min mamma ringde i panik och sa att Lise är död och Tommy är svårt skadad. Jag trodde helt seriöst att hon skojade. Det fanns ju inte på min världskarta att det skulle hända något sånt dem!
Det brast för mig, jag ramlade ihop och började storgråta mitt på gräsmatan, där Mio och Kristoffer spelade fotboll. Mio fick vara hos sin farmor då den dagen och kvällen, så fort jag kom hem till lägenheten ringde jag mamma, där hon fick förklara allt. Jag grät tills jag tappade andan.
Kommer ihåg mitt första besök hos Tommy när han hade kommit till Sverige, till Gävle sjukhus och låg på intensiven. Jag kommer aldrig glömma bilden när han låg där, det var slangar överallt, han sov. Men vaknade efter en stund, och enligt personalen som jobbade så var det hans första leende och när jag skulle gå, så lovade jag att komma tillbaka snart. När jag gick ut ifrån avdelningen satte jag mig på golvet och grät, jag grät för jag insåg vad som hade skett. Men ändå var jag så glad att Tommy iaf fortfarande levde, även om hans liv hade tagit en tragisk vändning.
Då och då kom jag och hälsade på sjukhuset, ibland var Kristoffer med, ibland var jag själv. När han kom hem så hjälpte jag till med handling och städning. Jag kände att jag bara velade vara ett stöd för han, och när han fick veta att jag var gravid med Marvin, så blev han så glad. Han såg verkligen fram emot att få träffa lilla pojken. Jag träffade han två dagar innan han dog.. Hans sista mening till mig var att jag skulle sköta om mig och att han älskar mig.
Sen där två dagar senare på morgonen såg jag en ambulans åka in i illfart på hans område, och jag kände på mig att något är fel.. (det bor många äldre där han bodde) Ringde mamma i panik och frågade om hon hade hört något ifrån Tommy och berättade om ambulansen, det tog fem minuter (dem längsta fem minuterna i mitt liv) innan mamma ringde upp igen och berättade att han hade dött, jag hade hunnit sätta mig på bussen, var vid sjukhuset och skrek rakt ut. Jag verkligen skrek, alla på bussen stirrade som fan, sen brast det igen. Luften tog liksom slut, den fanns inte kvar. Kristoffer fick komma och hämta mig, han fattade inte ett ord utav det jag sa, det var inte riktiga ord, det var mer som små försök till att prata. Tårarna bara rann och rann.
Tänk vad livet kan vara orättvist ibland! Tre personer i mitt liv som betyder något så fruktansvärt mycket för mig inte finns kvar i livet..! Dem finns i mitt hjärta, där dem alltid kommer leva vidare och jag kommer alltid att älska dem.
Jag saknar er !

Hejhej :)
Inte gjort ett skit idag.. Eller jo, lämnat barnen på dagis, vart till läkaren, vilat och duschat.
Skulle behövt tagit en tur till sjukan, men det får allt vänta tills imorgon. Jag och mitt huvud pallar inte det idag..

Ska snart ta en liten promenad och hämta barnen på dagis, lilla sveis får följa med hon, då blir både barn och hund glada.! Perfekt.
Marvin vaknade halv sju imorse och väckte mig och sa: Mamma, blött i sängen..
Jag kände efter och det var helt torrt, bara han som velade sova på min morgonrock.. så låg han på den en stund och smekte mig på kinden och sa: Mamma, hunden mat, katten mat och mig mat..
Jag: Vill du ha en macka gubben eller välling?
M: Mamma mat!
Jag: Kan ju inte äta mat nu, vill du ha en macka innan dagis?
Efter mycket tjat på mammas mat, så skulle han ha en macka iaf. Väl inne i köket var han mätt.. Så blidde ingen macka, utan en tur till dagis där han nog åt en massa frukost :)
Tycker fortfarande att det är så himla jobbigt att lämna han på dagis.. Han har liksom gått där ett år nu, borde väl ge med sig?
Men det är som sagt bra för ett barn att träffa andra barn och leka, och inte bara vara med mamma.. Tyvär!

Alla planer för helgen sprack rejält idag.. Jävla huvud!

Hejhej :)
Tog en promenad idag och hämtade Mio, ist för att cykla. Hade med mig Svea, så att hon också fick komma ut på en lite längre promenad än vanligt :)
Dock så tyckte inte mitt huvud om det alls!
Men man brukar väl säga att lite frisk luft inte skadar!?

Gjorde lite hemmagjorda köttbullar med sås och makaroner tills det var dax att hämta pojken, och gissa om Mio tyckte om det.. Han "mumsade" i sig. Större portion än mig!
Sen fick han gå och leka med kompisar en liten stund innan det är dax att förbereda kvällen, med kvällsfika, dusch, saga och läggning.
Sen ska mamman i det här huset ta en värktablett och lägga sig på soffan och drömma sig bort till drömmarnas värld.. Eller bara helt enkelt glo lite på tv:n..

Ska ringa läkaren imorgon också, sjukgymnasten tycker att det är konstigt det här med mitt huvud.. Att smärtan inte försvinner alltså. Höhö. Så ska jag försöka ta mig förbi sjukhuset och lämna kortet och hämta lite papper :)
Och checka in läkaren en liten snabbis ;)!
Där har vi ögongodis..!

Nej nu ska jag fortsätta plocka lite här hemma. Plockplockplock..

Hejhej :)
Mysfredag! Mörkret har fallit utanför för att stanna tills imorgon, kylan har kommit för att stanna tills våren kommer, myskänslan har kommit för att stanna!
Det är något med hösten och mig, jag vill bara mysa, mysa och mysa.. Ja, med tända ljus, en bra film och en karl att mysa med! Perfekt kväll!
Fast, mysa kan man ju göra året om liksom!

När vi ändå pratar om mys, så har jag myst en massa med Mio idag!
Hans dagis har ju vart stängt i två dagar för planering, så här har det vart fullt med mys.
Först på morgonen blev det lite frukost, sen kröp vi ner under täcket och kollade på film, lunchade lite och sen drog vi iväg ner på stan och gick på bio. Handlade lite godis, läsk och en korv innan bion började.
Sen var det mysmysmys! Under filmens gång så la han sitt huvud mot mig och sa dem där orden igen, dem där orden som värmer mitt hjärta. Jag älskar när dem kommer spontant! Helt underbart!
Sen satt han och pussa på min arm när filmen var slut typ. Sötfisen min :)
Sen åkte vi till farmorn och hämtade min lilla prins och tog en promenad till affären. På vägen åt dem popcorn, eller Marvin åt. Mio sa: Jag vill inte ha, jag har redan ätit Marvin.. Goungar!
Sen åkte vi hem och fortsatte mysa.
Nu ligger Marvin breve mig och sussar, han har bullat upp sig med mina kuddar, så han nästan sitter upp och har kuddar runt sig..
Jaja, han velade väl somna skönt ^^

Åh, nu kom karln med sån där mat, Max.. Mums!

Hejhej :)
Kommit upp för sängen för typ en timme sen.. Alltså klockan tre..!
Helt sjukt vad huvudvärk kan få en nerslagen alltså..
Men var till sjukgymnasten imorse och fick hem mig Tens.
Ska tillbaka dit om en vecka och kolla hur huvudet mår då. Jag hoppas på att det är bra då, men om jag ska vara ärlig så tvekar jag stort på det!
Jag spyr på det här!

Men morgonen var mysig iaf, Mio kom ner och la sig breve mig och velade kolla på film.Ja, det gick ju hur bra som hellst innan dagis. Dock så hann vi aldrig se klart, men det var ju mysigt!
Sen cyklade vi iväg till dagis och sen blev det sjukgymnasten, handla lite och sen var jag helt helt helt jävla nerslagen!

Men inte ska man klaga inte.. Nejnej, man ska ju se det positivt, man får vara hemma och ta det lugnt.. Medans allt annat byggs upp i en stor jäkla hög och stressen byggs på.. Men se positivt på allt!

Nej nu ska jag lägga mig med tensen och ta det lugnt igen-.-

hejhej :)
Ligger här i soffan och gör exakt inget! Det springer i kroppen, vill röra på mig, vill göra något.. Men huvudet säger nej..!
Så har haft en myskväll med den stora prinsen, kollade på film och åt lite godis.
Mio kröp upp till mig när jag låg på soffan och la sitt huvud på mitt och sa: Annika jag älskar dig.
Åh, älskade älskade barn!
Men nu sover prinsen för fullt och jag är så jäkla uttråkad! Skulle kunna springa upp o ner för trapporna, bara för att göra av med energi.. Men då blir väl inte grannarna så glada och mitt huvud skulle sprängas då!

Så sätter på lite såndär musik som man inte har lyssnat på flera år och bara njuter, låg volym ofc!
Nästa väntas det sjukgymnast och hoppas på att besöket ger mer klarhet och att jag får hem det jag tesen. (stavning)
Jag hoppas att jag slipper den här värken i huvudet snart.. Nej, nu är det inte bara magen längre, även huvudet..! GAAAH!
Fick åka in akut med misstänkts hjärnhinneinflammation i veckan.. Tur nog var det inte de! Och jag fick komma hem efter någon dag.
Ringde 1177, och skulle fråga om jag kunna ta extra alvedon fast än jag hade tagit max dos.. Hann säga tre symtom på huvudvärken så hade hon ringt en akutambulans. Kod röd..
Ja, inne på akuten var det full gång!
Blev stucken överallt och ingenstans, typ!
Tillochmed i ljumsken, och det gör jag gärna då inte om! Om jag kunna skrika alla svordomar jag bara kan så hade jag gjort det då, sen blev det inte bättre utav att läkaren fick stå och trycka hur länge som hellst o hur hårt som hellst för att stoppa blodflödet.
(För er som inte vet, så sitter stora kroppspulsådern där och man slutar inte bara blöda vipsvips där.)
Sen skulle dem ta ryggmärg och för första gången jag rör mig när dem gör det, så det beslutades att det inte går och narkosen skulle kopplas in. Alltså, dem skulle bli tvugna att söva mig för att ta proverna..
Men nu ligger jag här hemma och varje rörelse är jobbig och blodtrycket är fortfarande låg.. Så jag går gärna inte allt för långt, blir så jäkla yr då!
Nej kallar sängen på mig.

Hejhej!
Och hej förkylningen, som har satt sig på Marvin.. Du får gärna lämna min son direkt, om inte nu, kanske om en timme iaf!?
Stackarn har legat med skyhög feber hela natten och morgonen.. Jag har sovit hela natten.. Eller inte! Har legat och haft koll på prinsen hela natten och bara haft koll. 39,4 låg febern på klockan fem imorse.. En massa mys framför barnprogram så sjönk den lite, sen byggde vi klossar och sen tvn igen. Han kröp upp breve mig och slocknade direkt och sov bort resterande feber!
Mio var uppe tidigt han också, så han låg och mös med mig medans Marvin satt lugnt i soffan. Så kollade Mio på mig och sa: Annika, jag älskar dig jätte mycket. Och fick världens myskram. Då, då kan jag lova att jag smällte direkt! Så himla glad att han och jag har fått det band vi har fått.
Älskar hur han kommer och ger mig en puss på munnen och säger att han älskar mig, eller att han vill vara med mig, eller sova breve mig. Ja allt !
Och jag förklarar för Mio att jag älskar han lika mycket som jag älskar Marvin. Då säger Mio: Ja, men det är ju för att vi är pappaspojkar!
Kan man säga något annat än att man vill äta upp ungen !?
Älskade älskade älskade barn, om ni förstod hur mkt jag älskar er! <3

Hejhej :)
Är helt slut i kroppen..!
Legat på soffan hela dagen nästan och haft en sån sjuk jävla mensvärk..Inte okej alls!
Men har plockat undan lite i badrummet, och ska snart hämta upp prinsarna.

Marvin har ramlat på dagis och slagit hakan och bitit sig i tungan.. Hela hakan är blå och två stora sår på tungan! Fick världens panik när jag såg hakan, dagis hade glömt att säga något. Så ringde direkt när jag såg det, så berättade dem att han hade ramlat.
Mammahjärtat värkte som bara den. Huahua! Nu går han och säger att han har ont i munnen, så här hemma äts det glass i stora lass!
Pojkarna börjar bli förkylda igen, så får hoppas att det inte bryter ut, utan bara försvinner! Med två snoriga barn hemma kan dagarna bli lite för mysiga!

Igår fick kroppen lite annan färg på sig!
Gjorde en dödskalle på handleden, en simpel en. Men har bestämt mig nu att det ska bli en bakgrund till den när den har läkt.
Gjorde inte ett dugg ont jö..! Det liksom kittlades.. Blev lite besviken, menmen. Nu har jag kommit över att det ska göra skitjävlaförbannat ont iaf!

Nej nu ska jag borsta håret och byta om. Byebye