Hejhej :).

Äntligen hemma.!

Sitter och myser lite i soffan, dock är prinsen inte hemma.. Men skönt att vila upp sig lite efter sjukhuset. Men fick gosa en liten stund med min prins när jag kom hem, innan han åkte vidare.!

Kollade en liten bit på shrek, sen busade vi lite, sen kom pappsen o hämtade han o körde han till sin farmor. Så kom han sen å hämtade upp mig, så for vi till Willys. Var ju tvungen att ha wienerbröd.! Blir så jävla sugen på det, jämt när jag är på sjukan.. Värsta cravlings..!

När jag kom hem, så vart det ett varmt skumbad, o tvätta av sig sjukhuset.. Och ett litet hopp om att smärtorna skulle minska..

 

Fick plötslig jätte ont i hela magen i fredagskväll, det bara kom.. Ringde till mamma och var jätte orolig att något skulle vara fel, men barnet rörde på sig och det är ju de viktiga.!

Ringde förlossningen för rådgivning, fick välja med att komma in eller vänta, ja så jag tänkte att det kanske ger med sig, så jag väntade. Mamma kom hit o sov, utifall något skulle ske under natten.

Vart inte mycket sömn natten till lördagen, inte för mig iaf. Hade så jäkla ont, velade bara gråta o gråta..

På morgonen tyckte jag att det kändes lite bättre, men så fort jag reste på mig så kom allt tillbaka. Mamma åkte hem så hon kunna ta sina mediciner, och jag tänkte att jag skulle avvakta en stund till. Efter tre timmar så kände jag att det inte går längre. Ringde förlossningen som sa: Du kommer in direkt.

Så min syster kom o hämtade Marvin. Och eftersom jag hade svårt att stå o gå, så skickades en ambulans.

In på förlossningen och där började alla olika sorters undersökningar, blodprover och urin.. När dom bara kände på magen skrek jag, rör man min mage, så gör det galet jävla ont.. Men CTG-kurvan var ju tvungen att tas.. Så efter några minuter så kände jag att det går inte mer, bad dom koppla bort den, men det gick inte. Efter ett tag, så kopplades den bort. (Äntligen.!!)

Bettina kom nästan direkt efter att jag hade kommit in på förlossningen. Guldvärt.!

Det visade sig att bebis hade lagt sig med huvudet neråt.!!! :D. Dock tog det ett tag att få veta det, för dom fick verkligen inte röra min mage mer i onödan.

Efter ett tag åkte Bettina hem och jag vart ensam en liten stund, så kom Kristoffer och Mio förbi en stund. Förklarade för Mio att det var bebisen hjärtslag som hördes (Kurvan hade kopplats på igen), visade bebiskorgen och förklarade lite om att bebisar föddes i det här rummet jag låg i osv.

Kristoffer fick sitta i sin "älskade" fåtölj, den som han velade sitta i under Marvins förlossning, dock så satt min mamma i den då :P.

Men efter ett tag åkte dom vidare också, så blev jag ensam igen. Fick smärtstillande, som inte hjälpte ett jäkla skit..

Kurvan kopplades bort, och sedan kopplades på igen efter en stund.. Bad hela tiden att ta bort den, men det kunna dom inte. Efter en o en halvtimme, kom barnmorskan in och sa: Du har sammandragningar, känner du det?
Jag: Nä, eller, känner ju att något spänner då o då, men inget mer än så. Känner ju bara smärtan jag har i hela magen hela tiden..

Så hon undersökte mig och jag hade öppnat mig, dock bara en cm.. Men det är en början utav tio cm iaf.!

Sen kom Bettina igen, o väntade tills läkaren kom. Vi vart väl inte så himla mycket klokare utav vad som sades, förutom att jag skulle vara kvar.

Fick ännu mer olika sorters smärtstillande, som inte hjälpte ett skit, och sen en sömntablett, så att jag iaf skulle få sömn.. Ha, trodde vi ja.! Låg vaken hela natten och grät utav smärta. Läkaren fick komma mitt i natten o göra ett ultraljud, allt såg bra ut med bebisen. Och kurvan kopplades på igen..

Fick mer smärtstillande, hjälpte inte. (Inte morfin eller sånt, man kan inte ge vad som till gravida).

Barnmorskorna sprang in o kika till mig hela tiden o funderade varför inget fungerade..

Pratades om att sätta igång mig, men inte på natten.

Så på morgonen skulle det bestämmas om en igångsättning skulle ske elr inte.

Först togs lite prover för att se om jag hade någon infektion i kroppen eller något annat, inget som visades på proverna. Då var det bara igångsättning kvar..

Ja, hade jag öppnat mig en cm till, då hade jag fått igångsättningen..! Hade öppnat mig, så nu är jag öppen ca två cm. Men en till behövdes.!

Galen.!! Men eftersom jag ska tillbaka på tisdag, så kommer jag sättas igång då. Som bestämt. :D

Hoppas bara att min bebis vill ut då.!

Men fick åka hem ikväll, skönt att ändå vara hemma. Men vill ju ha ut ungen nu.!

Men imorgon ska jag packa det sista till BB-väskan, bädda spjälsängen och mysa med Marvin.!

Smärtorna är kvar i magen, och varför dom finns där, vet ingen.. ! Ovanligt mig liksom..!

 

Har tänkt en massa på Marvin och Kristoffer på senaste..

Lär säga att Kristoffer har börjat tagit mer ansvar över Marvin på senaste.! Jätte bra.!!

Marvin pratar lite mer om sin pappa och berättar mer än gärna för mig vad pappa o Marvin har gjort. ^^. Sötungen.!

Hoppas att det håller i sig, och att dom får ett stabilt och ett riktigt bra umgänge. För det behöver båda.

Även har jag och Kristoffer kunna setts utan att bråka, och det har vart otroligt skönt. :)

För vi kommer ju alltid behöva kontakt och kommer ju alltid att ses.!

Marvin behöver ju sin pappa.! Så vill ju att ett riktigt umgänge ska ske så fort som möjligt, eller ja, i Marvins takt. Att tillslut, så har Kristoffer Marvin varannan helg, dag som natt. Sen när Bebisen blir äldre, att även den också börjar med varannan helg. Men det är kanske om ca ett år först. Eftersom jag kommer att amma.

Så har jag ju sagt till Kristoffer att han kan ju alltid sova här med barnen om det ska vara så, jag kan ju ta soffan isf. Skulle vara konstigt att dela säng med han igen ^^.

Men är iaf väldigt glad över att Marvin och Kristoffer håller på att knyta ett band igen.!